Idén med förslaget Alwegsvävartrafik är att genom utnyttjande av befintliga sjöleder kompletterad med utbyggnad av banor mellan dessa skapa bättre förbindelser i Stockholm. Idén är inspirerad av våra förfäder vikingarna som använde vattenlederna och rullade båtarna på land mellan dessa. Alwegsvävarna är farkoster av katamarantyp med dubbelskrov och hjul mellan skroven som kan fungera som svävare på sjön och samt grensla en alwegbana bestående av balk på pelare. Hjulen som gränslar banan sitter ovanför vattenlinjen mellan skroven. Alwegbanor med balk på pelare är enkla att bygga men växlar är dyra och komplicerade. Med korta banor till närmaste vattenled minimeras/elimineras dock behovet av växlar. Banor kan byggas mellan vattenleder och från en vattenled till trafikknutpunkter och bebyggelsecentra. Medan trafiken är tät på våra vägar och spår, är våra vattenleder marginellt utnyttjade. Ett problem med att utnyttja vattenlederna med konventionell båttrafik är dels att båtarna går långsamt och att det vid bytespunkter blir stora gångavstånd till annan trafik.

Ovanstående bild visar en genomkärning av en farkost. Banan är utformad som en kvadrat med ett hörn uppåt. Därmed ansamlas ej snö och annat på banan. Hjul på två sidor bär både upp farkosten och styr den på banan. Hjulaxlarna går snett uppåt in i farkosten varvid genomföringen i skrovet kan göras ovan vattenlinjen. Om banan hålls på plats med stag som tar upp sidokrafterna kan pelarna som bär upp banan göras klenare.

För att sjötrafik skall vara attraktiv krävs att den dels är snabb samt att den inte har för stor energiförbrukning. För att få båtar att gå snabbt medför dock att energiförbrukningen ökar drastiskt. Genom att farkosten fäller ner en gummisjkol i för och akter och blåser in luft mellan skroven blir den en svävare. En snabbgående svävare har ett mindre vattenmotstånd och därmed en mindre energiförbrukning än en snabbgående båt. Att köra farkosterna som svävare medför även att dom kan gå över isarna på vintern varvid trafiken kan fungera året runt oavsett väderförhållanden. Svävare kan dock ha problem vid hård sjögång. Men då trafiken kommer att genomföras inom skärgården är dock inte sjögång något problem.

En alwegbåtlinje föreslås i östra och norra Stockholm mellan Nacka och Vällingby via Blockhusudden, Larsboda, Ropsten, Tranholmen, Ekhagen, Stocksund, Danderyds sjukhus, Ekbacken, Silverdal, Helenelund, Kista, Tensta och Spånga. Tre banor byggs; en från Vällingby via Kista till Edsviken vid Silverdal, en från Nacka Centrum och Nacka station till Nacka strand och en från Stocksund till tunnelbana och bussterminal vid Danderyds sjukhus och sedan tillbaka ner i Edsviken. Byte till andra trafikmedel kan ske till Tunnelbana (Kista, Tensta, Danderyds sjukhus och Vällingby), Pendeltåg (Spånga och Helenelund), Roslagsbanan (Stocksund) och Saltsjöbanan (Nacka). Alwegbåtrafik kan med fördel utnyttjas för trafik mellan norr och söder i östra Stockholmsregionen, då det i östra Stockholmsregionen saknas broförbindelser mellan söder och norr vilket ger mindre konkurrens från privatbilismen. Banan via Kista har även stor betydelse för att skapa de tvärförbindelser som behövs för den stora arbetskraftspendling som sker till Kista arbetsområde. Genom bytet till bussar i Danderyd och Roslagsbanan i Stocksund skapas bättre pendlingsmöjligheter för de boende i nordöstra Stockholmsregionen som arbetar i Kista. Vagnhallar och serviceverkstad kan byggas vid Edsvikens strand med ramper ner i vattnet, vilket medför att inga växlar behövs i depån. Vändskivor kan användas för växling t.ex. i en depå. Alwegbåtarna bör inte vara för långa då korta farkoster kan klara snävare kurvor på banan och kräver mindre vändskivor. Det kan övervägas om trafiken skall ske med svävare eller med båtar. Användning av båtar medför längre restider och problem med att få trafiken att fungera vintertid med isförhållanden. Mellan Nacka Strand och Ropsten medför trafiken med stora fartyg att en farleden hålls öppen. Från Ropsten till Silverdal behöver nog åtgärder vidtagas för att hålla en isfri ränna för båttrafik.

En depå i anslutning till alwegbanan som utförs med användning av vändskivor för växling.

Projektet kan indelas i tre faser:

1. Genomföra en förstudie för att avgöra om det går att bygga en alwegbana som kan trafikeras med båtar.
2. Intressera Stockholms Landsting, Stockholms Stad, Nacka, Lidingö, Danderyd och Sollentuna kommuner för att genomföra projektet.