Projektidé: Alwegsvävartrafik utnyttjar vattenvägarna
Idén med förslaget Alwegsvävartrafik är att genom utnyttjande
av befintliga sjöleder kompletterad med utbyggnad av banor mellan dessa
skapa bättre förbindelser i Stockholm. Idén är inspirerad
av våra förfäder vikingarna som använde vattenlederna
och rullade båtarna på land mellan dessa. Alwegsvävarna är
farkoster av katamarantyp med dubbelskrov och hjul mellan skroven som kan
fungera som svävare på sjön och samt grensla en alwegbana
bestående av balk på pelare. Hjulen som gränslar banan sitter
ovanför vattenlinjen mellan skroven. Alwegbanor med balk på pelare
är enkla att bygga men växlar är dyra och komplicerade. Med
korta banor till närmaste vattenled minimeras/elimineras dock behovet
av växlar. Banor kan byggas mellan vattenleder och från en vattenled
till trafikknutpunkter och bebyggelsecentra. Medan trafiken är tät
på våra vägar och spår, är våra vattenleder
marginellt utnyttjade. Ett problem med att utnyttja vattenlederna med konventionell
båttrafik är dels att båtarna går långsamt och
att det vid bytespunkter blir stora gångavstånd till annan trafik.
Ovanstående bild visar en genomkärning av en farkost. Banan är
utformad som en kvadrat med ett hörn uppåt. Därmed ansamlas
ej snö och annat på banan. Hjul på två sidor bär
både upp farkosten och styr den på banan. Hjulaxlarna går
snett uppåt in i farkosten varvid genomföringen i skrovet kan göras
ovan vattenlinjen. Om banan hålls på plats med stag som tar upp
sidokrafterna kan pelarna som bär upp banan göras klenare.
För att sjötrafik skall vara attraktiv krävs att den dels
är snabb samt att den inte har för stor energiförbrukning.
För att få båtar att gå snabbt medför dock att
energiförbrukningen ökar drastiskt. Genom att farkosten fäller
ner en gummisjkol i för och akter och blåser in luft mellan skroven
blir den en svävare. En snabbgående svävare har ett mindre
vattenmotstånd och därmed en mindre energiförbrukning än
en snabbgående båt. Att köra farkosterna som svävare
medför även att dom kan gå över isarna på vintern
varvid trafiken kan fungera året runt oavsett väderförhållanden.
Svävare kan dock ha problem vid hård sjögång. Men då
trafiken kommer att genomföras inom skärgården är dock
inte sjögång något problem.
En alwegbåtlinje föreslås i östra och norra Stockholm
mellan Nacka och Vällingby via Blockhusudden, Larsboda, Ropsten, Tranholmen,
Ekhagen, Stocksund, Danderyds sjukhus, Ekbacken, Silverdal, Helenelund, Kista,
Tensta och Spånga. Tre banor byggs; en från Vällingby via
Kista till Edsviken vid Silverdal, en från Nacka Centrum och Nacka station
till Nacka strand och en från Stocksund till tunnelbana och bussterminal
vid Danderyds sjukhus och sedan tillbaka ner i Edsviken. Byte till andra trafikmedel
kan ske till Tunnelbana (Kista, Tensta, Danderyds sjukhus och Vällingby),
Pendeltåg (Spånga och Helenelund), Roslagsbanan (Stocksund) och
Saltsjöbanan (Nacka). Alwegbåtrafik kan med fördel utnyttjas
för trafik mellan norr och söder i östra Stockholmsregionen,
då det i östra Stockholmsregionen saknas broförbindelser mellan
söder och norr vilket ger mindre konkurrens från privatbilismen.
Banan via Kista har även stor betydelse för att skapa de tvärförbindelser
som behövs för den stora arbetskraftspendling som sker till Kista
arbetsområde. Genom bytet till bussar i Danderyd och Roslagsbanan i
Stocksund skapas bättre pendlingsmöjligheter för de boende
i nordöstra Stockholmsregionen som arbetar i Kista. Vagnhallar och serviceverkstad
kan byggas vid Edsvikens strand med ramper ner i vattnet, vilket medför
att inga växlar behövs i depån. Vändskivor kan användas
för växling t.ex. i en depå. Alwegbåtarna bör inte
vara för långa då korta farkoster kan klara snävare
kurvor på banan och kräver mindre vändskivor. Det kan övervägas
om trafiken skall ske med svävare eller med båtar. Användning
av båtar medför längre restider och problem med att få
trafiken att fungera vintertid med isförhållanden. Mellan Nacka
Strand och Ropsten medför trafiken med stora fartyg att en farleden hålls
öppen. Från Ropsten till Silverdal behöver nog åtgärder
vidtagas för att hålla en isfri ränna för båttrafik.
En depå i anslutning till alwegbanan som utförs med användning
av vändskivor för växling.
Projektet kan indelas i tre faser: