Föreningsfunktionärer

Medlemsaktiviteter

2010
Måndag 1 februari årsmöte på KTH.
Tid: Måndag 1 februari 2010 kl. 18.00
Plats: Teknikringen 76, LWR 77 Entréplanet till vänster.
Kan avloppsreningen bidra till att motverka global uppvärmning? Klimatfrågan och hur vi skall motverka global uppvärmning är ett mycket aktuellt ämne. Docent Erik Levlin, Mark och Vattenteknik KTH, inleder genom att tala om klimatpåverkan och avloppsrening. Tre intressanta frågor är:

• Kan biogasproduktionen ökas för att ersätta mer fossila bränslen?
• Kan ökad biogasproduktion förenas med kravet att rena avloppet från de näringsämnen som ger övergödda sjöar och hav?
• Kan avloppsslam användas för att återföra kol till berggrunden?
  

Framtidens reningsverk. Professor emeritus Bengt Hultman talar om de nya metoder som behövs för rening av avlopp från kväve och fosfor för att ge ökad biogasproduktion och lägre energiförbrukning.

Föredrag om samma ämne har tidigare givits 24 september på Svenskt-Ukrainskt-Polskt seminarium på VA-mässan i Älvsjö.

2009
Onsdag 21 januari resa till Forsmarks Kraftgrupp AB med besök vid Forsmark 3 och SFR (Sveriges slutförvar för låg- och medelaktivt avfall). Värd är Peter Jansson.

2008
Resa till Forsmark måndag 17 november inställt p.g.a. driftstopp som medför att Forsmark inte kan ta emot besökare.

Måndag 15 september besök vid Vattenfall AB Vattenfall Center i hörnet av Humlegårdsgatan/Sturegatan. Värd var Nils Andersson som talade om; Vattenfalls utveckling från statligt affärsverk i Sverige till ledande europeiskt energiföretag, Elmarknadens och elprisernas utveckling från monopol till konkurrens. Vattenfalls miljöarbete, Kolkraft, Kärnkraft, Vattenkraft, Biobränsle, Vindkraft, Vågkraft, Säkerhetsfrågor samt Vattenfalls vision

2007
Tisdag 20 februari besök vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Värd är Vice V.D. Östen Ekengren. IVL arbetar med uppdrag och forskning inom hela miljöområdet. IVL är ett aktiebolag ägt av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL. I SIVLs styrelse sitter representanter från stat och näringsliv. IVL har fem kontor, i Stockholm, Göteborg, Lund och Leksand samt två fältstationer utanför Göteborg, i Gårdsjön och Östad. Mätstationer för kontinuerlig miljöövervakning av olika slag finns på hundratals platser från norr till söder. IVLs huvudkontor är beläget vid KTH i Stockholm i ett hus som tidigare inrymmde KTHs bibliotek. Där finns analyslaboratorium för organiska och oorganiska analyser samt toxicitetstester och ett experimentlab där IVL utför pilotförsök för att utveckla reningstekniker för industrin. IVL har 140 anställda varav ca 60 arbetar vid Stockholmskontoret. Merparten av de anställda har akademisk examen, många med forskarbakgrund.

Måndag 20 augusti Årsmöte samt besök vid Arbetsmiljöverket i Solna. Folke Lindberg presenterar Arbetsmiljöverkets arbete med marknadskontroll inom EU. Arbetsmiljöverkethar ansvar för dessa EU-direktiv; 1. Tryckbärande anordingar (97/23/EG), 2. Enkla tryckkärl (87/404/EEG), 3. Gasflaskor, tre direktiv; (84/525/EEG), (84/526/EEG) och (84/527/EEG), 4. Utrustning och system i explosionsfarliga omgivningar (94/9/EG), 5. Personlig skyddsutrustning (89/686/EEG) och 6. Maskiner (98/37/EG). Ansvaret för detta ligger på avdelningen för central tillsyn där enheten för processäkerhet har ansvar för nr 1-4. På enheten arbetar 6 personer med nr 1-3 som handlar om tryckkärl och trycksatta anordningar, produkter som kan explodera och orsaka olyckor p.g.a. inre tryck. I ett rikstäckande granskning av säkerhetsarrengemang på kylmaskiner genomfördes 2006. I många fall har man haft en plomberad avstängningsventil monterad före säkerhetsventilen, vilket inte bedömdes uppfylla säkerhetskravet. Andra objekt som kontrollerats är enkla tryckkärl i luftkompressorer, där ibland materialet i tryckkärlet ej uppfyllde säkerhetskravet. I de flesta fall har tillverkare och leverantörer genom frivillig rättelse åtgärdat brister på sina produkter.

Måndag 17 december har Erik Levlin, som ett led i prövningen att antas som docent vid KTH i ämnet Miljövård/miljövårdsteknik, genomfört ett lärarprov i form av en öppen föreläsning med titeln: "Sustainable sewage sludge handling with Phosphorus and Energy recovery". Hans pedagogiska skicklighet bedömdes av en kommitté bestående av lärarrepresentanterna Lektor Lennart Nilsson (ordförande) och Professor Mamoun Muhammed samt studeranderepresentant Johanna Forsberg. Granskare av det vetenskapliga arbetet var Docent Egon Nordström vid Åbo Akademi. Folke Snickars dekanus vid KTH beslöt 11/2 2008 att anta Erik Levlin som docent i miljövård/miljövårdsteknik.

2006
22 februari besök vid Jernkontoret. Värd är Bergsingenjör Birgitta Lindblad som talar om "Energi och klimat - Ödesfråga för den energiintensiva stålindustrin". Jernkontoret är en branschorganisation för svensk stålindustri och ägs sedan 1747 av de bruk som bedriver järn- och stålframställning. Den svenska stålindustrin ger ett stort bidrag till Sveriges ekonomi. År 2004 uppgick värdet av den svenska stålexporten till 47,5 miljarder kronor vilket ger ett handelsöverskott på cirka 16 miljarder kronor. Samtidigt är stålindustrin en stor förbrukare av energi vilket ställer krav på en energiförsörjning som kan ge tillräckligt med miljövänlig energi till ett rimligt pris. Energin har alltid varit och kommer alltid att förbli en av de viktigaste produktionsfaktorerna inom järn- och stålindustrin.

11 april möte med Tekn. dr. och docenten Fred Goldberg som talar om "Vad är vetenskap och vad är politik i klimatrapporteringen? Bygger dagens politiska beslut om CO₂-utsläpp på vetenskapliga och verifierade fakta?" Goldberg har doktorerat och varit verksam vid Kungl Tekniska Högskolan 1969-1975. Därefter har han varit verksam i eget företag med konsulting inom svetsteknologi, produktutveckling av styrsystem för robotar, elektronik inom trafiksäkerheten bl a elektroniska körkort mm. Såsom hobby har han varit mycket intresserad av polarforskning och polarhistoria och gjort ett dussintal polarhistoriska utställningar till museer i Sverige, Norge och Argentina. Han deltog i Stockholm Universitets Svalbardsexpedition 1966 under ledning av Gunnar Hoppe och Valter Schytt såsom teknisk assistent och fick då hjälpa till med att borra iskärnor och ta upp sedimentproppar varefter han har följt den natrurvetenskapliga forskningen kring den senaste istiden och klimatet. Han har besökt både Arktis och Antarktis de senaste 10 åren och är bl a sekreterare i Svenska Polarklubben, styrelsemedlem i Travellers Club, Stockholm, styrelsemedlem i KAK Stockholm och medlem av Explorers Cl.ub i New York. Under det senaste året har han mer i detalj granskat och analyserat vad som publicerats om klimatförändringarna av IPCC, klimatforskare och tidningar och då funnit att det mesta som publiceras med braskande rubriker av sensationslystna organisationer, journalister och klimatforskare är felaktigt eller missvisande.

29 och 30 september resa till Boxholm tillsammans med Tekniska Muséets vänner.
På fredag besök på Ovako Bar AB, där Ola Svensson, Tore Sjö och Per-Olof Ruberth visar Finverket, byggt 1977. De arbetar 3-skift sön-fre och valsar stångstål, runt, platt och specialprofiler, ca 190 000 ton/år, dimensioner runt från 14-42 mm, platt 100x12-15x5 mm. Mediumverket, byggt 1964, arbetar 2-skift sön-fred, valsar stångstål, platt och specialprofiler, ca 60000 ton/år varav 60 % specialprofiler, dimensioner platt bredd 50-120 mm, tjocklek 20-60 mm. Slutligen till Färdigställnings-avdelningen, som utför värmebehandling, riktning av runt och platt material, sågning, oförstörande provning OFP, vilket innefattar dimensionsmätning, sprickindikering,ser inneslutande fel samt sammanblandningar. F.d. planeringschefen vid Boxholms bruk Bernt Mattsson visar Boxholms Brukmuseum, som speglar brukets förändringar under 250 år. Information om företaget Boxholms Ost och besök i butiken.
På lördag besök på Tranåslist AB i Sommen där vd Peter Jansen är värd. De har producerat list för tavelinramning i drygt 80 år. Tack vare god produktkvalitet och design samt hög servicegrad och tillgänglighet är Tranåslist en av de största aktörerna på den svenska marknaden. Ca 25% av försäljningen går på export, främst till de nordiska länderna, men även till bl a England, Holland, Schweiz, USA och Japan. Under många år var Tranåslist familjeägt. Sedan 1997 ägs företaget av den amerikanska ramlistkoncernen Larson-Juhl med huvudkontor i Atlanta. I dag omfattar företaget Tranåslist ett 70-tal medarbetare, som producerar ca 1 miljon meter list per år. Särskilt är de stolta över att en 2-årig kvalificerad yrkesutbildning för rammakare förlagts till Tranås, troligen för första i sitt slag i Sverige. Därefter besök vid Ekeby vackra medeltidskyrka, där Elsa Gustafsson är värd. Ekeby är den urspriungliga ortskyrkan även för Boxholm och har många vackra begravningsvapen från adelssläkten Flemming med flera. Besök vid Linnefors Krukmakeri, som drivs av Jeanette Bennich och i Bleckenstads Gårdsbutik.

31 oktober besök vid Statens Kärnkraftsinspektion (SKI). Värd är byråchef Anders Jörle som informerar om dagens situation beträffande säkerheten vid våra kärnkraftverk. Diskutionerna om reaktorstopp både i Sverige och Norge medför ett behov att få information av de närmast involverade. Sammarangemang med SRK.

2005
7 april besök hos Svensk Fjärrvärme. Värdar är Ture Nordenswan (Distributionsteknik), Erik Larsson (Energipolitik & styrmedel) och Anna Land (Produktion & miljö). Organisationen, som är branschorganisationen för Sveriges fjärrvärmeföretag, har idag cirka 150 medlemmar, från Kiruna i norr till Ystad i söder, som alla producerar och distribuerar fjärrvärme. Föreningens medlemmar svarar idag för mer än 99% av fjärrvärmeleveranserna i Sverige och fjärrvärmen har blivit vår största uppvärmningsform. Fjärrvärme är ett flexibelt alternativ som kan utnyttja många olika slags bränslen och därmed ta till vara energin från värmekällor som annars skulle gått förlorad. Genom att producera el i kraftvärmeverk där restvärmen används till fjärrvärme utnyttjas bränslet betydligt bättre än i kondenskraftverk, som bara producerar el utan att ta tillvara värmen. Ett bättre bränsleutnyttjande medför besparing av fossila bränslen vilket minskar vårt bidrag till den globala uppvärmningen "växthuseffekten". Effektiva fjärrvärmeverk innebär mindre utsläpp än pannor i enskilda fastigheter, vilket bidrar till minskad klimatpåverkan och att luften i svenska städer idag är renare än på många år.

16 november besök vid Hammarby Sjöstads miljöinfocenter i GlashusEtt. I GlashusEtt berättas om de miljösatsningar som gjorts i Hammarby Sjöstad och hur Sjöstadens egen kretsloppsmodell, Hammarbymodellen, fungerar. Som ansvariga bakom GlashusEtt står Stockholm Vatten, Fortum och Renhållningsförvaltningen.

22 november besök vid Rymdbolaget i Solna.

2004
22 mars besök hos Mark och Vattenteknik, KTH, där Erik Levlin, presenterar Miljöforskning om fosforåtervinning från avloppsslam och de projekt om uthållig hantering av avloppsslam och fosforåtervinning från avloppsslam som bedrivs inom forskargruppen för Vattenvårdsteknik och Resurshushållning. År 2005 inträder förbud mot deponering av avloppsslam och annat organiskt avfall. Samtidigt utreds vilka krav som skall ställas på att fosfor skall kunna utvinnas ur slammet. Regeringens Miljömålskommitté föreslog att 75 % av fosforn från avfall och avlopp senast år 2010 skulle ingå i kretsloppet mellan stad och land. Naturvårdsverket fick därefter i uppdrag att utvärdera detta och föreslog att år 2015 ska minst 60 % av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. I en kommande VA-Forskrapport beskrivs försök med lakning med syra eller bas av restprodukt erhållen vid superkritisk vattenoxidation (SWCO) av avloppsslam och av aska från förbränning av avloppsslam. SCWO erhålls i vatten över 374°C och 22,1 Mpa och är en effektiv nedbrytningsmetod för organiska föreningar i avloppsslam varvid allt organiskt material oxideras och enbart en oorganisk restprodukt erhålls. Återföring av näringsämnen i slam genom gödsling med avloppsslam inom jordbruket försvåras av farhågor för de skador metaller och andra föroreningar i slammet kan orsaka.

26 oktober studiebesök vid Norrenergis värmevärk i Solna. Värd för besöket är Produktionschef Sven Jonsson. Norrenergi är ett kommunalt energibolag i Solna och Sundbyberg, som levererar fjärrvärme och fjärrkyla. Aktieägare är Solna Stad med 67 % och Sundbybergs Stad med 33 % av aktiekapitalet. Fjärrvärmen från Norrenergi ger värme och varmvatten till 90% av fastigheterna i Solna och Sundbyberg (ca 100 000 människor). Värmepumpanläggningen vid Solnaverket som står för ca 60 % av fjärrvärmeproduktionen, består av fyra stora värmepumpar vardera med en värmekapacitet om 30 MW. Där tas värmen i renat avloppsvatten från Bromma reningsverk tillvara och ersätter därmed ca 70 000 m3 eldningsolja per år. När all värme är utvunnen ur vattnet så håller det en temperatur av endast 0,5 grader och används för produktion av fjärrkyla innan det släpps ut genom en tunnel som mynnar vid Kastellholmen. Norrenergi utnyttjar även s k frikyla från Lilla Värtan. Norrenergis totala fjärrkylesystem försörjer ett 40-tal fastigheter i Solna och Sundbyberg, vilket är ett bättre alternativ till egna kylanläggningar i fastigheterna. Inom Solnaverket finns även fyra oljeeldade hetvattenpannor, en panna för tallbecksolja och en elpanna. Två av oljepannorna har byggts om för eldning med träpulver, varvid stoftreningsutrustning samt bränslebyggnad för mottagning, lagring och malning av träpellets och träbriketter har uppförts. Ett bränslelager har byggts i Hargshamn.

Studiebesök 15 november vid Käppala reningsverk på Lidingö inställt p.g.a. för få anmälda.

2003
10 april besök hos Renhållningsförvaltningen i Stockholms Stad med årsmöte. Skall Vi elda upp eller sortera soporna? Nils Lundkvist, chef för Behandling & Återvinning informerar om vad Stockholms Stad tycker och gör. Renhållningsförvaltningen ansvarar för att stockholmarnas hushållsavfall tas om hand på ett ekonomiskt och miljömässigt sätt. Idag energiåtervinns resthushållsoporna i Högdalen.

15 maj besök hos Arbetsmiljöverket där Olof Levlin talar om arbetet för att förhindra stora olyckor i anläggningar med stora mängder farliga kemikalier. Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna arbetar tillsammans enligt det s.k. Seveso-direktivet, utfärdat av EU, för att förhindra storolyckor med explosioner, brand och farliga utsläpp av kemikalier. Alla anläggningar som har sådana mängder farliga kemikalier som överstiger de gränser som anges i Seveso-direktivet måste anmäla detta till myndigheterna och upprätta en säkerhetsrapport som skall granskas av myndigheterna. Detta för att förhindra sådana olyckor som inträffat i Toulouse, Flixborough eller Seveso.

23 – 24 augusti bussresa till Engelsberg och Norberg. Samarrangemang med Tekniska Museets Vänner.

11 november studiebesök vid pilotreningsverk Sjöstadsverket, Henriksdal reningsverk. Värd för besöket är Daniel Hellström vid Stockholm Vatten. Vid Henriksdals reningsverk har Stockholm Vatten byggt ett pilotreningsverk för att utvärdera nya tekniker för rening av avloppsvatten. Pilotanläggningen är byggd i en slamförtjockarbyggnad som är belägen på berget ovanpå Henriksdals reningsverk.

2002
7 februari visning av Postterminalen i Årsta.

5 mars besök hos SSI, Statens Strålskyddsinstitut med årsmöte. Informationschef Britt Ekman gav en allmän information om verksamheten, vilken beredskap SSI har för att undvika strålningsolyckor samt hur man handlar vid en eventuell olycka. Bland annat belyses beredskapen vid transporter av radioaktivt material.

31 augusti – 1 september bussresa till Läckö, Lidköping och Särestad Lördag båttur med lunch på Vänern med M/S Gabriel. Visning av Läckö slott med Lars Sjöberg som guide. Inkvartering och middag på hotell Edward i Lidköping. Söndag besök på Lidköpings Matsilverfabrik med Tommy Björn som guide och Lidköpings Machine Tools AB med Leif Tigerström som guide. Lunch på Rörstrands restaurang med besök i Rörstrandsutställningen och besök på Särestads Lantbruksmuseum. Samarrangemang med Tekniska Museets Vänner.

19 november studiebesök hos Söderenergi´s värmeverk Igelstaverket i Södertälje. Chefen för miljöenheten Jan-Erik Haglund talade om Söderenergis miljöpolicy att bl.a. använda returbränslen som tidigare använts till andra ändamål.

2001
12 februari, Besök vid SKI, Statens Kärnkraftsinspektion med Margareta Trolle och Anders Jörle som värdar. SKI är en myndighet som hör till Miljödepartementet. Kärnteknisk verksamhet i Sverige regleras av kärntekniklagen som är utgångspunkten för SKI:s övervakande arbete. SKI finansieras genom en avgift som de svenska kärnkraftsverken betalar. Besöket vid SKI avslutades med föreningens årsmötesförhandlingar.

25 september, Besök hos Birka Energi med diskussion om gasens framtid i Stockholm. Birka Energi har tidigare ägts av Stockholms Stad men är numera sålt till det finska kraftföretaget Fortum. Birka Energi har nät för distribution av stadsgas, fjärrvärme och fjärrkyla i Stockholm. Stadsgasen kommer från ett spaltgasverk i Värtan. Vid mötet diskuterades även framtida distribution av biogas och naturgas i stadsgasnätet.

2000
27 januari, Föredrag om bredband, Wallenberghallen Tekniska Museet.

22 februari, Besök vid SKB, Svensk Kärnbränslehantering . Besöket avslutades med föreningens årsmötesförhandlingar.

23 mars, Föredrag ”Från kristallmottagare till Salongsmöbel”, Althinsalen Tekniska Museet.

7 november, Besök vid Ericsson i Kista med visning av tillverkningen av radiobasstationer för mobiltelefonnätet inklusive en demonstration av hur man ställer in ett frekvensfilter bestående av en aluminiumlåda.

17 november, Besök vid Studsvik med visning av reaktorn, hot-cellaboratoriet och föredrag om neutronbehandling av tumörer.

24 november, Alternativt tillfälle att besöka Studsvik.

1999
22 februari, Besök vid SSI, Statens Strålskyddsinstitut med Lars Persson som värd. SSI bjöd på förtäring och Lars Persson talade om strålningens risker. Rundvandring på SSI:s avdelningar där personalen berättade om verksamheten och besök vid den ledningscentral som avses att användas om Sverige råkar ut för en olycka med radioaktivitet. Besöket vid SSI avslutades med föreningens årsmötesförhandlingar.

15 april, Besök vid Stockholm Energi Värtaverket.

7 augusti, Besök vid Pythagoras industrimuseum i Norrtälje.

23 september, Besök vid Vattenfall Naturgas som bjöd på förtäring och föredrag om naturgasens miljöfördelar och planer för ett naturgasnät i Sverige. Gert Ewerstein berättade om Vattenfall Naturgas AB. Ägare är Vattenfall 51% samt norska Statoil, tyska Ruhrgas, danska Dong och finska Neste. Företaget äger ett gasnät i Västra Sverige med en stamledning som går från Köpenhamn, förbi Malmö och upp till Göteborg. Kunderna är el- och värmeverk ca 40%, industrier ca 40% och hushåll ca 20%. Stadsgasnätet i Göteborg är konverterat till naturgas. Det pris som tas ut är något under vad kunderna skulle betalat för ett alternativt bränsle. Miljöfördelen med naturgas är att det vid förbränning ger mindre utsläpp av koldioxid, stoft, svavel och tungmetaller än olja. Räknar man dessutom med de utsläpp som sker vid transport av olja med båt och tankbil blir skillnaden ännu större. I jämförelse med biobränsle är dock naturgas ett fossilt bränsle som vid förbränning ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biobränsle kräver dock transporter och ger utsläpp av föroreningar vid förbränningen. Transport av biogas blir billigare och miljövänligare om den samtransporteras med naturgas i gemensamt gasnät. Michael Pellijeff berättade om Nordisk Gas Grid, som är en utredning om utbyggnad av naturgasnätet i Norden. Förslaget är att ledning byggs från Västkusten till Bergslagen och Mälarregionen som koppla samman det med gasnätet i Finland. Förutom att försörja en större del av Sverige med gas, som kan vara dansk, norsk eller rysk, kan gas transiteras genom Sverige från Ryssland till Västeuropa. Den nya naturgaslagstiftningen som är initierad av EU, innebär att större gaskunder kan köpa gas av valfria leverantör, oberoende av vilken som är operatör av de gasnät till vilket dom är anslutna.

26 oktober, Besök med visning av Kungliga biblioteket.

1998
28 juli, Besök med presentation av rötningsanläggningen vid Sofielunds avfallsanläggning, där restaurangavfall från Stockholm blir biogas och jord. I samband med besöket hölls årsmöte.

16 november, Föreläsning och debatt med Evelyn Sokolowsky docent, välkänd Studsviksprofil, numera pensionär men under många år tidigare anställd på Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) i Studsvik samt Studsvik AB (f.d. Atomenergi AB) om: "Inför omläggningen av det svenska energisystemet Hälso- och miljöeffekter En genomgång baserad på nya resultat från EU:s Extern E-projekt"

1997
22 maj, Besök med presentation avfallsförbränningsanläggningen i Högdalen, där Stockholms sopor förbränns. I samband med besöket hölls årsmöte.

13 september, Resa till Ågesta med studiebesök och rundvandring i det nedlagda kärnkraftvärmeverket.

1996
22 april, Symposium på Vattenvårdsteknik KTH den om Separering i storskaliga system.

Ökande krav på separering och sortering har lett till att storskaliga lösningar mindre lämpliga för separering och sortering som centrala avloppsreningsverk och sopsugsanläggningar ifrågasatts. Det är dock värdefullt om dessa anläggningar kan användas även i ett system med separering. Utveckling av metoder för separering i storskaliga system är mycket angelägna. De stora investeringar som gjorts kan då få ett bättre utnyttjande och kostnaderna för extra transporter och hantering som uppkommer om systemen kompletteras med alternativ insamling kan undvikas. För att diskutera detta anordnas ett symposium om separering i storskaliga system. Föredragshållare var:

• Erik Levlin presenterade en ny VA-Forsk rapport "Rening av avloppsslam från tungmetaller och organiska miljöfarliga ämnen" (1996-08) utarbetad vid avdelningen för Vattenvårdsteknik KTH av Erik Levlin, Lars Westlund och Bengt Hultman.
• Bengt Hultman talade om integrerade system för separering av fosfor och metaller från avloppsslam.
• Verner Jankevics från Centralsug presenterade ny teknik för sopsugsanläggningar med separering, bl a med optisk sortering av olikfärgade påsar.
• Erik Levlin presenterade en projektidé om sedimenteringsseparering av glas i sopsug. Förslaget är att glas kastas i sopsugen och separeras genom sedimentering. Glas separeras ut när lufthastigheten sjunker, varvid det uppstår stopp p g a "glasberg" i rören varvid rören måste rensas. Idén är att man avsiktligt skapar ett glasberg. I en grövre sektion på röret erhålls en lokalt lägre luftströmningshastighet, varvid avfall med större densitet, som glas plåt och kattsand separeras. I projektet ingår även att studera sammansättningen av det avfall som på detta sätt kan separeras och hur det separerade avfallet på bästa sätt kan omhändertagas. Restsoporna går vidare med luftströmmen och separeras son nu i en cyklon, komprimeras och skickas till förbränning. Bränslevärdet hos restavfallet ökas av att obrännbart avfall med högre densitet separeras. Även sammansättningen av restavfallet och dess bränslevärde behöver studeras.
  

1995
16 oktober, Besök på Miljöförvaltningen i Stockholm samband med årsmötet med presentation av Agenda 21 i Stockholm och miljöförvaltningens arbete

1994
14 april, Besök på Riksdagshuset i samband med årsmötet varvid Mikael Odenberg talade mot "tankeförbudslagen" d.v.s. lagen om förbud mot projektering av nya kärnkraftverk.

1993
23 februari, Besök vid Svensk Kärnbränslehantering AB, varvid vi fick en presentation om hanteringen av utbränt kärnbränsle i Sverige. I samband med besöket hölls årsmöte.

19 november, Resa till Västerås med studiebesök vid ABB Atoms bränslefabrik. Efter presentation och rundvandring i fabriken bjöd ABB Atom på lunch.

1992
24 mars, Besök vid Vattenfall i Råcksta där Gunnar Hovsenius presenterar Vattenfalls nya roll som kraftföretag jämfört med att tidigare ha varit ett statligt verk. I samband med besöket hölls årsmöte.

2 december, Besök vid Värtaverket där ABB Carbon byggt ett kolkraftverk åt Stockholm Energi. Verket baseras på nyutvecklad teknologi med fluidiserad bädd, där kolpulver förbränns svävande i en luftström. Detta är ett miljövänligt sätt att förbränna kol, varför verket inte förväntas ge upphov till de problem med rök och sot som kännetecknar tidigare generationer av kolkraftverk.

1991
28 oktober, Möte på doktorandsektionens lokal vid Kgl. Tekniska Högskolan, där professor Karl-Erik Larsson berättade om den fortsatta utvecklingen inom transmutationstekniken. I samband med mötet slogs föreningen Energi och Miljö med Erik Levlin som ordförande ihop med föreningen Energi för Stockholm med Joen Lagerberg som ordförande. Föreningen Energi och Miljö har sitt ursprung i en sammanslagning av föreningarna REOS Stockholm och REOS Stockholm Nord som var med i REOS, Riksförbundet Energi och Samhälle. De tre föreningarna Energi för Stockholm, REOS Stockholm och REOS Stockholm Nord bildades i samband med folkomröstningen om kärnkraften år 1980 och var engagerade för linje 1.

26 mars årsmöte med Energi och Miljö, där Staffan Carius presenterade transmutationstekniken, en ny teknik att förbränna kärnkraftsavfall med protonaccelerator. Med protonaccelerator bestrålas ett blymål, som därvid sänder ut neutroner som kan användas för att åstadkomma klyvning ar tyngre atomkärnor. Alla transuraner i avfallet kan därvid omvandlas till klyvningsprodukter, varvid kärnavfallets radioaktivitet avklingar snabbare. Processen kräver att avfallet upparbetas så att bildade klyvningsprodukter avskiljs och transuranerna återförs till transmutationsprocessen. Ämnet har diskuterats vid en internationell konferens i Saltsjöbaden våren 1991. Ett intressant koncept är att använda tekniken för energiproduktion i ett underkritiskt kärnkraftverk som producerar kärnbränsle samtidigt som det förbränner sitt eget avfall.